Reviews
HS 16.3.2021 Veijo Murtomäki
Klassinen / albumi
La Rêveuse. Earthly Angels.
Alba.
★★★★
SOPRAANO Kajsa Dahlbäck Earthly Angels -ryhmineen on kaivautunut ranskalaiseen barokin aarteistoon. Hänen äänensä sopii oivallisesti herkkiin ja koristeellisiin lauluihin. J. C. de la Barren lempeän huokailevat ja Julie Pinelin suruisammat laulut värisyttävät tunnelmailmaisullaan. J. -B. D. de Bousset’n Miksi, suloinen satakieli rauhoittaa sovittelevasti kokonaisuuden. Välillä saadaan mielevää soitantaa gambisti Heidi Peltoniemen ja theorbisti Simone Vallerotondan esittämässä Marin Marais’n Haaveilijassa. Aapo Häkkisen soolot Louis ja François Couperinin kappaleista ovat herkkua.
HBL
Känsloladdade plock ur den franska barockens stora sångbok
Skivtiteln ”Drömmerskan” träffar mitt i prick. Det handlar om romantiskt trånsjuka, stundtals nog så erotiskt färgade drömmar, tolkade av en rad experter på tidig musik. De mindre kända låtsnickarnamnen får en intuitivt att spetsa öronen.
Barockmusik
La Rêveuse. Earthly Angels (Kajsa Dahlbäck, sopran, Heidi Peltoniemi, gamba, Simone Vallerotonda, teorb, Aapo Häkkinen, cembalo) gör musik av Marais, Couperin, Pinel, de la Barre, Ballard, de Visée, de Bousset. (Alba)
Det första som slår en med Earthly Angels nya skiva, La Rêveuse, med fransk vokallyrik från decennierna kring sekelskiftet 1700 är att detta på sätt och vis är sin tids poplåtar. Eller närmare bestämt, med tanke på den utsökt finkalibrerade relationen mellan text och musik, tidens lokala motsvarighet till örhängena i The Great American Songbook.
Åtminstone som en tankelek. Genuint populära blev de förstås aldrig, eftersom endast en bråkdel av de mest privilegierade samhällsskikten fick en chans att komma i kontakt med dem. Men visst måtte det ha varit en speciell känsla för självaste solkungen att få vakna upp och somna in till Robert de Visées knäppande på lutan.
Skivtiteln “Drömmerskan”, hämtad från gambamästaren Marin Marais d-moll-preludium, träffar mitt i prick. Det handlar om romantiskt trånsjuka, stundtals nog så erotiskt färgade drömmar, som även om de inledningsvis kan te sig rätt enahanda vid en närmare bekantskap röjer en myriad av väsensskilda textrelaterade emotioner, gester och nyanser.
Fräscha emotioner
En som inte nöjt sig med att drömma utan även omsatt sina visioner i realiteten är Kajsa Dahlbäck, som grundat ensemblen Earthly Angels samt en barockfestival i hemstaden Vasa och som under de senaste åren stigit fram som en tidig musik-expert av rang. Hennes flexibla, ljust skimrande stämma är tillika märgfull och sensitiv och det råder inget som helst tvivel om att hon behärskar estetiken på sina fem fingrar.
Vilket naturligtvis gäller samtliga inblandade. Heidi Peltoniemi är en av våra mest eftersökta gambister och hon gör Marais med stil och smak. Simone Vallerotonda hör till den internationella lutgräddan och det som Aapo Häkkinen, som ger prov på fantasifullt ornamenterade plock ur Louis & François Couperins produktion, inte vet om barockestetik är knappast värt att veta.
Det mest spännande med den innovativa helheten är dock de mindre kända låtsnickrarnamnen. Jean-Baptiste Drouart de Boussets, Christophe Ballards och Joseph Chabanceau de la Barres känsloladdade alster får en att intuitivt spetsa öronen och den vid blott tjugosju avlidna Julie Pinel framstår med sina fräscht emotiva sånger närmast som en sin tids Carole King.
Earthly Angels framförde samma repertoar vid senaste Grankulla musikfest – med Eero Palviainen på teorb – och lika litet som då får man nu veta vem som döljer sig bakom texterna. Däremot har Dahlbäck och Peltoniemi sammanställt en kortfattad engelskspråkig verkpresentation, som därtill håller sig med en viss specialterminologi på franska. En förklarande ordlista kunde ha varit på sin plats.
Mats Liljeroos Musikkritiker
